Joakim Anrells kokbok:
Dukning

Hur dukar man ett bord för en fin middag? Här är svaret:

Tallrikar:

Vid dukningen finns flera alternativ för hur man gör med tallrikarna, beroende på hur menyn ser ut. Det vanligaste alternativet är att man placerar ut en varmrättstallrik på varje plats på bordet och sedan placerar en förrättstallrik ovanpå varmrättstallriken. Detta i de fall då man har förrätt på en asiett, och har lagt upp maten redan i förväg.

Om man har soppa som förrätt (eller som en av flera förrätter) ska den ätas först. Och då låter man varmrättstallrikar vara utplacerade på bordet enligt ovan, och när alla matgäster har tagit plats häller man upp soppan i sopptallrikar och placerar ut på respektive plats. Om man dessutom har en annan förrätt kommer den efter soppan. Då man dukat av sopptallrikarna placerar man ut förrättstallrikarna, med maten upplagd. Och då hamnar förrättstallriken direkt ovanpå maträttstallriken.

I stället för att placera ut maträttstallriken underst kan man ha en särskild stor tallrik underst. I dessa fall placerar man först ut sopptallriken ovanpå denna, sedan förrättstallriken ovanpå och slutligen varmrättstallriken. Och mellan varje rätt ska förstås de använda tallrikarna tas bort innan nästa tallrik placeras ut.

Innan efterrättstallrikarna placeras ut ska samtliga tidigare tallrikar dukas av.

Använder man sig av en buffé eller liknande kan man välja att avstå från att placera ut några tallrikar direkt på bordet, för att i stället lägga tallrikarna i en hög i anslutning till buffébordet. På samma sätt kan man göra med efterrättstallrikarna.

Bestick:

Besticken ska placeras så att knivar ligger till höger om tallriken och gafflar till vänster. De bestick som ska användas först ska ligga längs ut, eller längst bort från tallriken. Har man soppa, som ju serveras först, ska soppskeden ligga längst ut till höger. Varmrättsbesticken ska ligga närmast tallriken. Har man en förrätt där man använder kniv och gaffel ska dessa förrättsbestick placeras närmast utanför varmrättsbesticken.

Efterrättsbestick brukar vanligen utgöras av en desertsked eller desertgaffel. Denna placeras vid tallrikens överkant.
 

Dukning med förrätts-
tallrik ovanpå varmrätts-
tallriken. Då är servetten placerad snett upp till vänster om tallriken.
Foto: Joakim Anrell

 
 

Servetten kan placeras snett upp till vänster om tallriken även utan att det finns mat på förrättstallriken.
Foto: Joakim Anrell
 

Glas:

Olika många glas används beroende på hur många olika drycker som ska användas. Oftast använder man ett glas för vin (till både förrätt och varmrätt) och ett glas för bordsvatten. Då ska vinglaset placeras till vänster och dricksglaset till höger (se bilden i mitten). 

Används fler glas ska det glas som används först, exempelvis för förrätten, placeras längst till höger (med undantag för det eventuella vattenglaset). Sedan ställs glasen i den ordning de ska användas, i ordning från höger till vänster. Exemeplvis först ett glas till förrättsvin (placerat längst till höger), sen ett glas till rödvin (till varmrätten, placerat i mitten), sen ett glas för efterrättsvin (placerad längst till vänster). Om ett vattenglas används ska det dock alltid stå längst till höger, alltså till höger om förrättsvinglaset. Vattenglaset ska finnas på plats under hela middagen, och ska fyllas på med vatten parallellt med att övriga glas fylls på.

Servetter:

Använder man servetter kan de placeras ut på flera olika sätt, beroende på hur de är vikta/brutna samt beroende på om man har placerat ut tallrikarna eller ej på bordet. Använder man till exempel en buffé och inte har placerat ut tallrikarna på respektive sittplats kan man placera servetten på tallrikens plats (se bilden i mitten). I annat fall, med förrättstallrikar utplacerade, kan servetten placeras vid sidan av tallriken. Ett exempel på det är att placera servetten snett upp till vänster om tallriken (se översta bilden).

Även med tallrikar utplacerade kan servetten placeras på varmrättstallriken, något instucken under förrättstallriken (om sådan används), eller placerad mitt på varmrättstallriken (om ingen förrättstallrik är utplacerad).

Ett alternativ till servettplacering är nedstucken i glaset till varmrätten.
 

Bordsplacering:

Vid många matgäster kan det vara svårt att komma underfund med hur borden ska placeras. En grundregel är att värden/värdparet ska sitta så centralt som möjligt. Vid ett enda långbord ska värdparet placeras i mitten. 

Ibland är man för många gäster för att få plats runt ett enda långbord. Då kan två långbord bredvid varandra vara ett alternativ. men då uppstår problemet att ett bord blir utan värd/värdpar. En lösning på detta kan vara att placera borden med en U-form eller med ett honnörsbord med "tungor".

Om borden placeras som ett U är mittenbordet honnörsbord, där värdparet sitter i mitten, vända utåt så att de ser alla andra gäster. Använder man sig av ett långbord med mindre "tungor" som sticker ut på ena sidan ska värdparet sitta i mitten av långbordet, vända utåt så att de ser alla andra gäster. Vid denna lösning av bordsplacering ska ingen sitta mittemot de som sitter på honnörsbordet. Dessutom ska en tunga vara placerad direkt framför värdparet (se nedersta bilden), liksom en tunga ska vara längst ut till höger och en längst ut till vänster. Däremellan kan ytterligare tungar placeras ut efter behov, men antalet tungor bör vara udda (t.ex. 3 eller 5).

Ytterligare en lösning för att placera ut många gäster är att dela upp dem på många mindre bord, i stället för att till exempel ha två långbord bredvid varandra. Det kan handla om att man sitter exempelvis åtta personer runt varje bord. Värden/värdparet ska då sitta vid ett bord så centralt som möjligt, med utsikt över alla andra gäster.
 

Andra specialtips för middagen:

Servetten placerad på tallrikens plats, vid buffé. Vinglaset står till vänster och vattenglaset till höger.
Foto: Joakim Anrell

 

Servetten placerad på själva tallriken är också ett alternativ när man inte serverar någon förrätt.
Foto: Joakim Anrell

 

Dukning med "tungor", med mittentungan mittemot värdparet.
Foto: Joakim Anrell


 
Index
 Copyright © Joakim Anrell 2002
E-post